Hahaha, ni tycker nog att jag aldrig kan bestämma mig.
Men nu har jag fått lyssna på mitt hjärta och hur jag känner.
Så, jag har bestämt mig, för mitt & Simons bästa.
Jag ska göra abort
Hahaha, ni tycker nog att jag aldrig kan bestämma mig.
Men nu har jag fått lyssna på mitt hjärta och hur jag känner.
Så, jag har bestämt mig, för mitt & Simons bästa.
Jag ska göra abort
Så, idag var jag för första gången @ familjerätten, och pratade om adoption.
Och även om folk är emot att jag tycker och gör som jag gör. Så kommer jag adoptera bort barnet jag har i magen
Så, igår med hjälp av min kompis Hannah, som också är gravid.
Så listade vi ut att fostret har hjärtslag.
Och att ungdomsmottagningen antagligen är fel, att jag är typ i 2a månaden, inte 4e veckan.
Läskigt.
Men, hursom..
Hannah, tycker jag ska behålla barnet.
För ett barn är något speciellt.
Men hon håller med mig om vissa punkter som jag inte ska nämna här.
Men så, antingen adoption eller behålla barnet nu då.
Vet inte, jag får se
Puss <3
Jag vet inte vad jag ska göra…
Jag är totallt emot abort, men det känns just nu som det lättaste både för mig och Simon (Min pojkvän).
Men om jag väljer adoption så vet jag ialla fall att lilla ynglet får ett bra liv, och vem vet. Dom föräldrarna kanske är snälla och skickar bilder och sånt på barnets uppväxt… Och sen, när barnet är tillräckligt gammal, kanske föräldrarna berättar om oss, och låter barnet få träffa oss om han/hon vill ;O
Hjälp?
Puss <3
- ”Min mens borde ha kommit i lördags” var min första tanke i söndags när den var en dag sen.
Jag meddelade min pojkvän att min mens är sen.
Han blev ju såklart chockad, vem skulle inte när man bara är 19 år XD
Hur som helst, jag, min pojkvän och min barndomsvän bestämde oss att idag Tisdag 27 Juli 2010 att åka till ungdomsmottagningen i Farsta och kolla upp om jag möjligtvis var gravid.
Så, idag 15.30:ish kollades jag, och som jag trodde, jag är gravid.
Så, ut och berätta för pojkvännen och kompisen att man är gravid.
Tillbaka imorgon för mer information, och pojkvännen följer med såklart…
Och berättas för folk måste det ju, min familj vet om, och morsan är helt emot det, min syster (som också fick sitt första barn när hon var 19 (fyllde 20 2 månader innan barnet föddes) förstår, och är okej med det. Hon är på min sida, underbart.. Sen är såklart pojkvännen på min sida, och min kompis…
Så, nu ska man bli föräldrar.
Puss <3